Minnesföreningen för krigsdöda
Arbetet på att vårda minnet av dem som dött i krig och blivit kvar utanför Finlands nutida gränser på det som tidigare var sovjetiskt område inleddes år 1990.
Veteranorganisationerna och vissa dem närstående sammanslutningar grundade den 8 januari 1998 Minnesföreningen för krigsdöda (Sotavainajien muiston vaalimisyhdistys). Föreningen är verksam inom försvarsministeriets förvaltningsområde.
Fördrag
I samband med att Rysslands president Boris Jeltsin besökte Finland undertecknades i Helsingfors den 11 juli 1992 ett fördrag mellan Finland och Ryssland som gällde arbetet på att vårda minnet av dem som dött i krig. Fördraget gör arbetet på att vårda minnet möjligt på ryskt område.
Letandet efter dem som blev kvar på fältet
Letandet inleddes hösten 1992. Cirka 250 frivilliga har hittills deltagit i arbetet. Fram till utgången av år 2021 hade kvarlevorna efter ungefär 1 500 finska soldater hittats. Av de hittade har över 400 kunnat identifieras.
Fältbegravningsplatser
Fördraget gjorde det möjligt att leta efter och iståndsätta de fältbegravningsplatser som upprättades under fortsättningskriget. I dem begravdes huvudsakligen vinterkrigets okända stupade finska soldater som hittades på fältet under fortsättningskriget. Fältbegravningsplatserna är belägna i Säkkijärvi, Viborg, Summa, Äyräpää, Taipaleenjoki, Kollaa och Tuulos. Föreningen sköter om fältbegravningsplatserna.
Minnesmärken över krigsfångar
Till minnet av de finska soldater som dött i krigsfångenskap har minnesmärken rests i Tsherepovets, Borovitsh, Hatsina, Karaganda (Kazakstan), Oranki och Asbest med finska åtgärder. Föreningen sköter om minnesmärkena.
Hjältebegravningar
De som dött i kriget och som kunnat identifieras har begravts med militära hedersbetygelser i sina hemförsamlingars hjältegravar. För okända soldater har totalt 16 riksomfattande hjältebegravningar ordnats i Villmanstrand, Joensuu, Helsingfors och Kajana. Föreningen är huvudansvarig för ordnandet av begravningarna i samarbete med Försvarsmakten.